Behovsanalys

Vilka kraven är på en tänkt avloppsanläggning styrs av behoven? Belastningen i flöde av vatten, last av organiskt material, eventuell tillväxt i området tillsammans med recipientens känslighet. Miljöskydd utifrån avstånd till bland annat vattendrag avgör behovet av reduktion av näringsämnen och även hälsoskyddet gällande badvikar och dricksvattenbrunnar. 

Drift och underhåll påverkar också behovet. Kräver anläggningen regelbunden tillsyn eller sköter den sig bra själv utan dagliga besök av driftstekniker. Går anläggningen att utrusta med en kommunikation som är tillförlitlig så att vi kan hålla nere driftskostnaderna? Kostnader påverkas av flera faktorer och det är inte bara i stora kommuner till ytan som det gör skillnad. 

Utsläppspunkt – Hälsoskydd 

Val av utsläppspunkt avgör behovet av vilka nivåer av bakterier vi kan godkänna. I närhet till dricksvattentäkter, vattenskyddsområden eller badplatser påverkas behovet av ett fungerande smittskydd. Reduktionen av fekala bakterier är viktig på landsbygden för mindre anläggningar då avstånden till närmsta granne eller badplats ofta kan vara mycket korta. Med MMR, Modern Markbaserad Rening fås en mycket bättre reduktion av fekala bakterier. 

Utsläppspunkt – Miljöskydd 

Nedbrytningen av organiskt material är idag effektiv i alla anläggningstyper och ställer oftast inte till med några problem. Reduktionen av näringsämnen ställer andra krav, kemiska och parametrar i vattnet ger mer varierande förutsättningar. Ligger anläggningarna nära eller i områden där högt miljöskydd föreligger kan man inte räkna med retention i recipienten och anläggningen måste möta kraven innan vattnet går till recipient. 

Driftskostnader 

Kostnaderna för olika typer av anläggningar varierar betydligt. Reningsverk med luftade bassänger kräver mer elektricitet än markbaserade system och oftast kräver de även mer tillsyn och närvaro av driftstekniker. De traditionella markbaserade system klarar inte kraven på reduktion av fosfor och kväve där fokus många gånger ligger idag, men med modernare processer är den markbaserade reningen inte sämre på någon punkt än vad reningsverken är. Nu är det snarare platsens möjligheter som styr, finns inte ytorna att anlägga på blir man styrd till en lösning, oftast dyrare i drift. En annan faktor som styr är mätbarheten eller valideringen av funktionen som avgör val av anläggningstyp på bekostnad av både reningsgrad och driftskostnader.  

Mätpunkten 

Genom att anlägga bäddarna helt eller delvis täta kan man validera dess funktion och därmed uppfylla mätbarheten även i markbaserade system. De flesta markbäddar som anläggs infiltrerar helt eller delvis vilket är positivt om skäl saknas för att tex skydda en dricksvattentäkt inom närområdet. Anpassas bädden efterförutsättningarna kan man räkna att allt vatten infiltrerar förutom den del som man anlagt tät för mätbarheten. 

 

Fosfor 

Genom förfällning uppnår de markbaserade system en hög och effektiv reduktion av fosfor eftersom ca 90% fångas upp redan innan bädden. När slambilen sedan tömmer slamavskiljaren transporteras den mesta fosforn bort. 

Kväve 

Traditionella bäddar är syreförsörjda genom marken och får aldrig en optimal process för varken nitrifikation eller de-nitrifikation då dessa processer har olika förutsättningar. Nitrifikationen kräver mycket fritt syre vilket inte finns i överskott medan denitrifikationen sker inte om det finns fritt syre närvarande. I en modern anläggning syresätter man ovanifrån och uppe i modulerna och spridarplattorna får man en syrerik miljö där nitrifikationen sker samtidigt som nedbrytningen av organiskt material sker i den syresatta zonen. Under spridarplattorna fås en zon nere i sanden där fritt syre inte finns och anläggningen kan denitrifiera. I denna zonen, den syrefira bromsas vattenflödet av den matta av biomassa som bildats och även utgör den nödvändiga kolkällan för en effektiv denitrifikationen. 

Hur framgångsrikt man bryter ner kväve beror oftast på belastningen och med låga belastningar fås en längre uppehållstid vilket gynnar främst denitrifikationen. 

IoT – Distansövervakning 

Med hjälp av dagens it-teknik kan man övervaka anläggningarna på distans. Med väl valda sensorer placerade vid anläggningarnas nyckelpunkter kan man kontrollera driften på distans. Det sparar både tid och transport av personal. I många kommuner med låga invånarantal men med stora ytor kräver det mycket att kontrollera anläggningarnas drift. Idag är tekniken billig och effektiviserar kontroll och övervakning vilket sänker de totala kostnaderna för driften även på små anläggningar i glesbygd. 

I Kingspan BAGA produkter har sedan 2009 övervakat och samlat data från både markbaserade och prefabricerade anläggningar för hög skyddsnivå. Nästan 5000 anläggningar övervakas digitalt av vår serviceorganisation. Status kan kontrolleras både före och efter service/åtgärd på distans.  

Systemet är anpassat till alla vanliga systems gränssnitt som kommunal VA-enheter använder idag. 

 

Ladda ner Kontakt